Rörmokare VVS handboken

Rörmokare går ofta under yrkestiteln VVS-montör. Faktum är att VVS-montör är det ord som oftast används när man pratar om yrket. Ordet rörmokare lever dock kvar, och eftersom det är väldigt folkligt förankrat väljer vi att fortsätta använda det i vår guide. En rörmokare sköter om värmen, vattnet och avloppen, samt olika rör och anläggningar som kan finnas eller behövas vid en fastighet. Kort sagt innefattar yrket allt som har med vatten, värme och sanitet att göra. Arbetet kan ske kring privata-, kommunala- eller företagsfastigheter.

Rörmokare fyller en viktig funktion i alla moderna samhällen. Det är ett yrke med en stor bredd och ingen arbetsplats är helt lik en annan. Att vara rörmokare kräver stor kompetens, en gedigen utbildning, och framförallt en hel del praktisk erfarenhet. En rörmokare behöver kunna hantera många olika verktyg, ha kunskap om olika system, miljöföreskrifter och säkerhet. Det är ofta svårt att ersätta rörmokare med kompetens från utlandet, eftersom vi i Sverige har särskilda regleringar och föreskrifter som måste efterföljas. Det gör att rörmokare är mycket efterfrågade och har bland de högsta lönerna i jämförelse med andra hantverksyrken.

I det här kapitlet går vi igenom allt som kan vara bra att veta om rörmokaryrket.

Vad ingår i rörmokaryrket

I rörmokarens vardag förekommer en stor bredd av uppdrag. Många mindre rörmokarfirmor sysslar i huvudsak med att utföra service åt privata hushåll. Det kan handla om allt ifrån en trasig toalett, stopp i avloppet eller andra vanliga fel på vattenanläggningarna i hemmet.

Utöver detta finns det många företag inom VVS som jobbar mycket mot entreprenad. Det innebär att de är delaktiga under planeringsfaser inför nybyggnationer. Alla nya byggen kräver planering för VVS-systemen som ska fungera på ett säkert och effektivt sätt. I sådana uppdrag krävs det att rörmokaren besitter goda teoretiska kunskaper om sitt yrke för att kunna lägga fram en plan på bästa sätt. På sådana arbetsplatser behöver rörmokaren ofta samarbeta med människor från en mängd olika yrkeskategorier. Hela projektet behöver utföras i samförstånd och det är mycket att ta hänsyn till för varje område inom projektet.

Rörmokare kan ha olika specialinriktningar, vissa är anställda på större fastigheter till exempel inom industri eller på sjukhus. Då innebär jobbet ofta en hel del underhåll av färdiga system, för att se till att väsentliga delar är i gott skick och fungerar som de ska. Andra rörmokare är som sagt mer inriktade mot underhåll i privata hushåll, eller entreprenad.

Rörmokare kan också vara nischade mot konkreta specialområden, till exempel bergvärmepumpar, elsäkerhet, eller små avloppssystem och så vidare. Vissa rörmokare med starkt efterfrågad specialkompetens kan få riktigt bra betalt för sina kunskaper.

Hur man blir rörmokare

Hur blir man rörmokare? Att bli rörmokare kan gå till på ett antal olika sätt. Ett sätt att tidigt komma in i yrket är via en gymnasieutbildning inriktad mot VVS. En treårig gymnasieutbildning ger alla nödvändiga grundkunskaper som behövs inom rörmokaryrket. Det finns olika yrkesinriktningar och det finns rörmokare som är specialister inom sina områden.

Utöver gymnasieutbildningar finns det även vuxenutbildningar och lärlingsprogram för den som vill bli rörmokare. Utbildningarna varvar teori och praktik, men för att bli färdig rörmokare krävs det att du får möjlighet att jobba en hel del praktiskt och lära dig yrket på plats.

När en utbildning är avklarad behöver du jobba i ett par år som lärling. Det görs på en rörmokarfirma. Sedan görs ett prov och vid godkänt resultat blir du behörig rörmokare. På så vis kan man säga att utbildning och arbete kombineras under de första åren i yrket. Det förekommer att rörmokare väljer att inte avlägga ett prov i slutet av sin utbildning, eller att vissa inte klarar provet. I sådana fall är det ändå möjligt att arbeta som rörmokare, dock utan att vara certifierad. Det innebär att man kommer att få en något lägre lön, och kanske uppfattas som mindre attraktiv på arbetsmarknaden.

Från att man bestämmer sig för att bli rörmokare, tills dess att man är färdigutbildad tar det ungefär fem år. Vid det laget kan man ta slutprovet för att bli certifierad rörmokare och ha rätt till fullt betalt. Sedan är det vanligt att den som jobbar som rörmokare känner att utbildningen fortsätter även efter det, eftersom det finns så otroligt mycket att lära. I yrket som rörmokare är erfarenhet den bästa kunskapen, och den kan bara skaffas genom att arbeta i praktiken under flera år.

Andra förutsättningar för att klara av yrket

Förutom att ha genomgått en utbildning och ha fått både teoretisk och praktisk kunskap, samt en lärlingsutbildning, finns det vissa grundförutsättningar som är bra att ha för att klara av yrket.

Arbetet som rörmokare innebär ofta tunga lyft då man bär och hanterar stora redskap och maskiner. Det innebär också arbete under besvärliga omständigheter, trånga utrymmen och besvärliga arbetspositioner. Därför är det bra att ha en god fysik för den som vill jobba som rörmokare.

Den som arbetar som rörmokare kommer också många gånger att ha kontakt med kunder och olika företag som efterfrågar ens tjänster. Det innebär att rörmokare också till viss del är ett serviceyrke, där social förmåga och ett gott bemötande av kunder är en väsentlig del av jobbet. På många arbetsplatser behöver rörmokaren dessutom arbeta i samförstånd med andra yrkesgrupper, till exempel på entreprenad och eller vid totalrenovering av fastigheter.

Rörmokare yrkesutbildning

Rörmokare yrkesutbildning innehåller både teoretiska och praktiska delar. En rörmokare behöver gedigen teoretisk kunskap och känna till alla de regleringar och bestämmelser som finns inom bygg och installation. Dessutom behövs kunskap om miljölagstiftning och kunskaper kring hur miljövänliga installationer av värme, vatten och sanitet kan genomföras. Detta är något som dessutom blir allt mer efterfrågat, då kunder ofta vill uppdatera sina system och installera mer miljövänliga anläggningar. En rörmokare bör därför hela tiden söka att vara uppdaterad och följa den tekniska utvecklingen inom VVS, för att tillgodose sina kunders önskemål.

Till den teoretiska kunskapen hör också allt som rör säkerhet på jobbet. Det är viktigt att ha kunskap om hur man undviker skador på arbetet, hur redskap och maskiner används på ett säkert sätt, och hur man arbetar i riskfyllda miljöer.

De praktiska delarna innebär bland annat att lära sig hantera olika ventilationssystem och sanitetsanläggningar. En rörmokarstudent behöver också lära sig att felsöka och kunna reparera delar av systemen som går sönder, samt genomföra underhåll på färdiga installationer. Eftersom man i rörmokaryrket kommer att stöta på många sorters system gäller det att få prova på så mycket så möjligt under utbildningen. Vissa fastigheter har riktigt gamla system för vattentillförsel eller värme, medan nyare fastigheter ser helt annorlunda ut. Praktisk erfarenhet är guld värd inom rörmokaryrket och faktum är att det tar många år även som färdigutbildad att börja känna sig riktigt bekväm med alla system som ska hanteras.

Rörmokare vuxenutbildning

För den som vill ändra riktning i livet som vuxen, och har fått upp intresse för rörmokaryrket, finns det möjlighet att läsa rörmokare vuxenutbildning. Det finns ett stort behov av rörmokare ute i samhället och utbildningarna brukar vara populära. I takt med att det byggs mycket nya bostäder, dyker det också upp många arbetstillfällen för rörmokare. Det finns ett ständigt behov av mer utbildad och duktig personal inom VVS.

För att kunna gå en vuxenutbildning till rörmokare krävs godkända ämneskunskaper i svenska, engelska och matematik. Utöver utbildningen tillkommer en lärlingsperiod på ungefär två år.

Rörmokare lärling

Oavsett om du studerar till rörmokare på gymnasiet, vuxenbildningen, eller går direkt till en lärlingsposition, kommer du att tillbringa åtminstone några år av ditt yrkesliv som just rörmokare lärling.

För den som väljer att gå vägen som lärling tar det ungefär fem år innan det är dags att göra slutprovet och få sin behörighet. Lärlingspositionen du söker måste vara hos en firma ansluten till teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl. Det innebär att de har alla rättigheter som krävs för att anta en lärling, samt ger dem bland annat möjlighet till bidrag. Om du vill bli lärling behöver du också ta en särskild kurs för att lära dig de teoretiska delarna av yrket.

Under tiden som lärling kommer du att ha rätt till lön. Hur stor lönen är beror på hur långt in i din utbildning du har kommit. Den första tiden ligger lönen på lite över 100 kronor i timmen, men när du börjar närma dig slutet på din utbildning ligger minimilönen på över 150 kronor per timme. Lönen varierar dock beroende på var du jobbar och hur det personliga avtalet med den enskilda firman ser ut.

Tiden som lärling brukar delas upp i tio olika nivåer, baserade på ens bakgrund och utbildning. Efter en genomförd utbildning på tre år i gymnasiet går man in som lärling på den sjunde nivån. Detta gäller även för dem som gått vuxenutbildningen, förutsatt att utbildningarna är färdiga och eleven har uppnått godkänt i de olika kurserna. Från den sjunde nivån gäller det att samla erfarenhet som lärling och klättra uppåt mot nivå 10. Detta beräknas ta nästan 3500 timmar, utöver den tid som tillbringats på gymnasiet eller vuxenutbildningen. Varje enskild nivå innebär omkring 850 timmar som lärling. De olika lärlingsnivåerna har också olika riktlinjer för vilken minimilön som kommer att betalas ut under den tiden.

Lön som lärling

Den första tiden som lärling har de flesta en lite lägre lön. Vanligtvis tjänar man till en början ungefär 60% av vad en behörig rörmokare kan tjäna. Tanken är att lärlingen både lär sig yrket och arbetar samtidigt.

En lärling direkt från gymnasiet brukar ha en ingångslön på åtminstone runt en hundralapp i timmen. Därefter stiger lönen i takt med att lärlingen blir allt mer erfaren. Mot slutet av en lärlingsperioden kan minimilönen ha kommit upp i mer än 150 kronor/timmen.

Hur mycket tjänar en rörmokare?

Rörmokares löner kan skilja sig ganska mycket åt. Skillnaderna beror på till exempel var i landet man arbetar och vilken erfarenhet man har. De rörmokare som är specialiserade inom områden som är särskilt efterfrågade har ofta möjlighet att ta mer betalt. Just nu är det mycket nybyggnationer i Sverige, vilket givetvis innebär gott om uppdrag för rörmokare. När efterfrågan är hög, tenderar lönerna att stiga. Även för lärlingar kan lönerna öka. Det går att förhandla om sin lönenivå även för lärlingar, trots att det finns rekommenderade miniminivåer.

Lön som behörig rörmokare

I Sverige är rörmokare en yrkesgrupp med relativt hög lön, i synnerhet jämfört med andra inom olika typer av hantverksyrken. En genomsnittlig timlön för rörmokare ligger omkring 250 kronor. Givetvis skiljer detta sig en del beroende på var i landet man jobbar och så vidare.

Den höga lönen motiveras av att många delar av rörmokaryrket kräver att den som utför jobbet är behörig och har relevanta certifikat. Många installationer och reparationer inom värmeanläggning eller våtrum får endast utföras av kvalificerade yrkespersoner. Svenska regleringar kräver att rörmokare som arbetar här också är certifierade enligt svenska regleringar. Detta medför att det är svårare för utländska rörmokare att konkurrera om jobben här i Sverige.

Medellönen för en rörmokare i Sverige ligger någonstans omkring 35 000 kronor. Ofta tjänar man bättre genom att arbeta inom privat-, än offentlig sektor. För den som är färdigutbildad och behörig rörmokare är det värt att titta runt lite för att jämföra löneerbjudanden från olika företag. Den som har möjlighet att flytta och anpassa livet efter arbetet har goda möjligheter att hitta ett välbetalt arbete som rörmokare. Skickliga och erfarna rörmokare är mycket efterfrågade så det gäller att inse sitt värde och se till att få den lön man förtjänar.

Jobba som rörmokare i Norge

Det är vanligt att svenskar åker över till Norge för att arbeta under vissa perioder. Även för rörmokare finns möjligheten att öka sin lön en hel del genom att arbeta åt norska företag. Det går att tjäna över 50% mer genom att arbeta som rörmokare i Norge, jämfört med hemma i Sverige. Vissa väljer att flytta dit under längre perioder för att arbeta. Medan andra pendlar fram och tillbaka och tillbringar helgerna hemma i Sverige till exempel.

Hur mycket kostar det att anlita en rörmokare?

Rörmokare kan ta betalt på lite olika sätt, men vanligt är att ersättningen utgår per timme. Det går ofta att få en hyfsad uppfattning på förhand hur mycket ett jobb kommer att kosta, men det blir givetvis dyrare ju mer komplicerat ett arbete är. Det finns ofta en möjlighet att sätta en övre gräns för slutpriset, då gäller det att se till att ett sådant är klargjort i avtalet. Samtidigt finns det inom hantverksarbeten en rättighet för den som utför arbetet att göra tillägg för kostnader som tillkommer under arbetets gång. Detta får dock inte överstiga cirka 15 procent av arbetets kostnader.

Vad en enskild rörmokare tar betalt per timme kan variera en del. Till exempel kan kostnaderna vara olika i olika delar av landet. Även mellan olika firmor på samma ort förekommer skillnader. En ungefärlig uppskattning av vad en genomsnittlig rörmokare tar är omkring 600–800 kronor per timme.

En del väldigt simpla jobb går att utföra själv, men så fort det blir lite mer komplicerat kan det vara ganska riskabelt att ge sig in i något man saknar kompetensen för. En rörmokare har behörighet att utföra en mängd reparationer och installationer inom VVS, som en vanlig privatperson inte har. För en del arbeten finns det lagar och restriktioner kring vem som får utföra vad, och försäkringsbolagen för olika fastigheter kräver också att certifierad personal gör många av arbetena inom VVS. Det kan lätt kosta mer än det smakar att försöka sig på att göra jobbet själv.

En bra och erfaren rörmokare kan ofta identifiera felet snabbt och åtgärda det snabbt och enkelt. Därför brukar det i slutändan vara prisvärt att anlita en rörmokare när något strular i hemmet.

Sammanfattning

Det är vanligt att rörmokare kallas VVS-montör. En rörmokare är ett välbetalt hantverksyrke med stor kompetens inom allt som har att göra med vatten, värme och sanitet.

Vanliga arbetsplatser för rörmokare är: privata hushåll, kommunala fastigheter, små och mindre företag, industribyggnader och entreprenader för nybyggen.

Det går att bli rörmokare genom att studera på gymnasiet eller vuxenutbildningen, eller genom att gå en lång tid som lärling. Alla vägar till yrket innefattar en stor del praktiskt arbete och alla som vill bli behöriga rörmokare måste gå en tid som lärling. För att bli certifierad behöver man även avlägga ett slutprov och uppnå godkänt resultat.

En behörig rörmokare kan tjäna omkring 200-250 kronor i timmen, eller ha en medellön på 35 000 kronor i månaden. Lönen varierar dock beroende på var i landet man befinner sig. I Norge finns det möjlighet att tjäna ännu mer. Lönen som lärling börjar omkring 100 kronor i timmen, för att nå upp över 150 kronor i timmen mot slutet av lärlingstiden.

Att anlita en rörmokare kostar ofta någonstans mellan 600 och 800 kronor per timme. Många jobb som rörmokaren gör måste utföras av behörig och kompetent personal, eller är svår och riskfylld för en lekman att försöka sig på att göra själv.

Lämna en kommentar