Dricksvatten

Dricksvatten utgör endast några procent av allt vatten som finns på våran planet.Vattnet som finns nu är samma vatten som fanns för miljontals år sedan, då vattnet ständigt cirkulerar i naturliga kretslopp. Majoriteten av allt vatten på jorden är saltvatten och de få procent som är sötvatten, är det vatten vi kan använda som dricksvatten. I Sverige kommer vattnet som konsumeras antingen från ytvattnet, det vill säga från sjöar och vattendrag, eller från grundvattnet under jordytan. När det inte finns tillräckligt med grundvatten går det även att framställa så kallat konstgjort grundvatten. Det görs genom att vattnet tillåts passera genom ett lager av grus i marken, exempelvis genom en grusås. Att framställa konstgjort grundvatten på det sättet har blivit allt vanligare, vilket också innebär att det är av stor vikt att våra grusåsar blir bevarade, för att bibehålla möjligheten att framställa dricksvatten den vägen. Allt vatten som har potential att bli godkänt dricksvatten kallas i sin ursprungliga form för råvatten.

Dricksvattnet som konsumeras i Sverige produceras i de drygt 1 750 vattenverk som finns i kommuner runt om i landet. Dessa vattenverk producerar årligen nästan 900 miljoner kubikmeter dricksvatten till den svenska befolkningen. De allra flesta av vattenverken i Sverige är mindre grundvattenverk med kapacitet att producera dricksvatten till färre än ett par tusen personer. Det finns även större grundvattenverk, samt ett fåtal ytvattenverk som ofta är stora och förser större delar av befolkningen med vatten. Det är inte bara vattnet vi dricker som behöver vara rent, utan även vatten avsett för personlig hygien, dusch, bad, tandborstning och så vidare, samt vattnet till tvättmaskiner, behöver vara renat för att inte orsaka infektioner eller smutsa ner kläder.

Dricksvatten i hemmet

I hemmen förbrukar vi cirka 140 liter vatten per person, varje dygn, i Sverige. Vattnet går bland annat åt till personlig hygien, att spola toaletten, tvätta och diska, samt laga mat och att dricka. I Sverige är vi vana att alltid ha tillgång till rent dricksvatten, vilket inte är en självklarhet överallt i världen. På enstaka områden i Sverige kan det dock under vissa tillfällen uppstå brist på dricksvatten under delar av säsonger. Vid områden nära kusten kan det under högsäsong hända att saltvatten tränger in i grundvattnet, vilket leder till brist på dricksvatten. Under extremt varma och torra perioder kan särskilt känsliga platser också drabbas av vattenbrist. Klimatförändringar kan också leda till vattenbrist på platser där sådana problem tidigare inte existerat. Att värna om miljön är viktigt, för att inte påverka våra vattentillgångar, eller slösa på resurser i onödan. Varmvatten är särskilt kostsamt då det krävs stora mängder energi att framställa, vilket också innebär en extra belastning på miljön. Att producera dricksvatten är i övrigt relativt resurssnålt, och att ha rent vatten i kranarna i hemmet är ett betydligt mer kostnadseffektivt alternativ, samt bättre ur miljösynpunkt, jämfört med att paketera och transportera vatten till konsumenter. Trots tillgången till rent och välsmakande dricksvatten i Sverige, säljs cirka 25 liter vatten på flaska, per person och år.

Allt dricksvatten som produceras i Sverige behöver ha genomgått gedigna säkerhetskontroller, enligt Livsmedelsverkets kvalitetskriterier, vilka formuleras i dricksvattenföreskrifterna.

Dricksvattenföreskrifter

Inom EU finns särskilda direktiv gällande dricksvatten, med specifika regleringar och krav kring en mängd aspekter, till exempel: vattnets kvalitet, prover och analyser av vattnet, eller hur dricksvattnet ska beredas och distribueras. I Sverige är dessa direktiv införlivade i Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter. Dessa föreskrifter ingår i nationell lagstiftning och gäller all hantering av dricksvatten i Sverige, från det att råvatten pumpas in till vattenverken.

I dricksvattenföreskrifterna definieras dricksvatten, något förenklat, som vatten avsett för dryck, matlagning eller beredning av livsmedel. Det innefattar även allt vatten som används av företag inom livsmedelsproduktion. Många av paragraferna i föreskrifterna har att göra med vattnets kvalitet, till exempel att det inte får innehålla mikroorganismer eller parasiter som kan innebära hälsorisker, eller för höga halter av vissa kemikalier eller föroreningar. Värt att nämna är att det i hemmet endast är kallvattnet ur kranen som klassas som livsmedel och som kontrolleras för det ändamålet. Att dricka varmvatten ur kranen är inte att rekommendera då det kan innehålla mindre mängder av skadliga mineraler eller oönskade bakterier.

Regler för dricksvatten

I dricksvattenföreskrifterna står också noga angivet vilka prover som måste göras, samt hur ofta, av alla som producerar dricksvatten. I alla led inom produktion eller distribution av vatten, eller livsmedel där vatten används, finns regleringar och krav på undersökningar, faroanalyser och provtagningar av dricksvattnet.

Det finns även i dricksvattenföreskrifterna formuleringar om åtgärder som ska tas för att motverka sabotage mot dricksvattenanläggningar. Dessa åtgärder innefattar bland annat förbyggande av skadeverkningar, arbete för att upptäcka sabotage, samt åtgärder för att reparera eventuella skadeverkningar.

Privat brunn

För den som har egen brunn är det brunnsägaren själv som är ansvarig för vattnets kvalitet. I ett sådant fall, för privat bruk, är det inte dricksvattenföreskrifterna som gäller utan brunnsägarens eget omdöme. Livsmedelsverket har tagit fram särskilda råd för den enskilda vattenförsörjningen, med hjälp och rekommendationer kring hur brunnen och dricksvattnet bör hanteras för att säkerställa vattenkvalitén. Däremot om vattnet från den egna brunnen används i någon form av kommersiell eller offentlig verksamhet är den ansvarige skyldig att följa Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter. Det gäller inte bara verksamhet med vinstsyfte, utan även då vatten erbjuds på campingplatser, festivaler, eller liknande.

Vatten och sjukdomsspridning

Trots alla noggranna kontroller och det strikta regelverk som finns för hantering av dricksvatten, förekommer vattenburna sjukdomsutbrott. Det beror i de flesta fall på att dricksvattnet har blivit förorenat av vatten från avloppssystemet. Vid sjukdom påvisas symptom som diarré, kräkningar och ont i magen. Det är dock relativt sällsynt att detta inträffar, statistik från Folkhälsomyndigheten visar att mellan åren 1992 och 2011 utbröt i genomsnitt 4 vattenburna sjukdomsutbrott per år, och medianen för antalet sjuka personer var 346 personer per år. Då utbrott sker tenderar relativt många att bli smittade, i synnerhet om smittan kommer från ett större vattenverk. Siffrorna bör dock ses i perspektiv mot hur många som konsumerar kommunalt dricksvatten på daglig basis, vilket gör antalet sjukdomsfall till en väldigt låg andel av totalen.

Sammanfattningsvis är dricksvattenföreskrifterna en starkt bidragande faktor till den höga kvalitén på vårt dricksvatten i Sverige. Tillgången till rent dricksvatten är en förmån som ofta tas för givet, och det är en trygghet att veta att det finns myndigheter som säkerställer kvalitén och gör det pålitligt att dricka vatten direkt från kranen, eller duscha och tvätta sig med rent vatten i hemmet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *